Dagens program: Justitia: Brott i grupp (UR.se)
Diskussionsuppgift 1
Redogör för de subjektiva respektive objektiva rekvisiten i brottsbestämmelsen. Kommentera den stöld som gruppen i programmet gjorde sig skyldig till utifrån begreppen subjektivt rekvisit, objektiva rekvisit och
täckningsprincipen.
Alla brott har subjektiva och objektiva rekvisit. Med rekvisit menas de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att någon ska kunna dömas för ett visst brott.
De objektiva rekvisiten tar sikte på själva handlingssättet. Man brukar tala om de "yttre förutsättningarna" för att ett brott ska vara begånget. En typisk beskrivning av ett brott i juridiska sammanhang är ofta uppbyggt enligt nedan:
"Om gärningsmannen gör något som orsakar skada ska han dömas för brottet X till straffet Y".
Det finns olika typer av objektiva rekvisit. Med gärningsrekvisit menas den handling som beskrivs i en straffbestämmelse. Det behöver inte alltid handla om aktiva handlingar utan det kan också handla om underlåtenhet att göra något, exempelvis när någon underlåter att lämna in hittegods till polisen (se fyndförseelse BrB 10:8). Ett annat objektivt rekvisit är effektrekvisitet. Med detta menas följden eller konsekvensen av handlingen. Exempelvis krävs för brottet stöld att tillgreppet medfört skada för den som blivit bestulen.
För vissa brott beskrivs själva handlingen genom effekten, exempelvis vid mord.
"Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid." BrB 3:1. Rekvisitet "berövar annan livet" är här både gärningsrekvisitet och effektrekvisit, dvs. det beskriver dels handlingen dels effekten av handlingen.
Med subjektiva rekvisit menas gärningsmannens psykiska inställning till handlingen, dvs. vad han haft för avsikt med brottet, vad han tänkt när han utförde handlingen. Det finns två subjektiva rekvisit nämligen uppsåt och oaktsamhet. De flesta brott förutsätter att gärningen begåtts med uppsåt, dvs. med vett och vilja. I det fall brottet bara kräver oaktsamhet framgår det uttryckligen av brottsbeskrivningen i brottsbalken.
Den så kallade täckningsprincipen innebär att det subjektiva rekvisitet ska omfatta alla objektiva rekvisit i straffbestämmelsen.
Diskussionsuppgift 2
Programledaren intervjuade några ungdomar om deras syn på att begå brott i grupp. Här är några av deras
kommentarer:
"Jag skulle aldrig våga göra det själv."
" Ensam har man mer koll på situationen."
"Det är sällan man vågar göra något alldeles ensam".
Diskutera hur kommer det sig att många unga som begår brott företrädesvis gör det i grupp och inte enskilt?
Diskussionsuppgift 3
Programledaren intervjuade en rådman från Hovrätten. Hur ser rätten på brott begångna i grupp? Gör det någon skillnad om man begått brott i grupp eller enskilt?
Diskussionsuppgift 4
Vad är din inställning till om någon i en grupp som begått en brottslig handling "tjallar" för polisen? Under vilka omständigheter kan den som "tjallar" få någon form av strafflindring?
Diskussionsuppgift 5
Barn kan begå brott, men det är först i och med 15-årsdagen som man blir straffmyndig och kan dömas för
brott. När en domstol ska bestämma brottspåföljd för en person som har begått ett brott tar den både
individualpreventiva och allmänpreventiva hänsyn.
Med individualprevention menas åtgärder som syftar till att förhindra att gärningsmannen begår nya brott. Med allmänprevention menas hur brott kan förebyggas genom att människor i allmänhet avskräcks från att begå brott. Vissa personer särbehandlas i lagen. Det gäller exempelvis allvarligt psykiskt sjuka och personer under 21 år.
Kortare straff blir ofta aktuella för ungdomar, det vill säga personer under 21 år. De brukar få vad man kallar "ungdomsrabatt" på sina fängelsestraff enligt BrB 29:7. Denna rabatt avtar med stigande ålder. En vuxen som döms för våldtäkt får som regel två års fängelse. Om brottet begås av en 18-åring får han istället ett års
fängelse.
Nedanstående trappa kan illustrera "ungdomsrabatten":
Ålder Straffnedsättning Ungefärlig strafflängd i relation till vad en vuxen skulle ha fått
15 år 75-85% 1/5
16 år 65-75% 1/4
17 år 55-65% 1/3
18 år 45 - 55% 1/2
19 år 30-40% 2/3
20 år 20-30% 3/4
Källa: Jareborg & Zila,
Straffrättens påföljdslära, Norstedts Juridik 2007
Diskutera om det är rimligt att ungdomar ska ha lägre straff än vuxna för samma brott.
Diskussionsuppgift 6
Vilka brott ser samhället speciellt allvarligt på? Diskutera varför samhället ser så allvarligt på dessa brott.